Fälttest av Canon EOS 50D

I slutet av juni hörde den nederländska reklambyrå som arbetar för Canon i Europa av sig. De frågade om jag ville vara med i en produkt- och reklamfilm för en ny kamera. Man visste ännu inte vad det var för kamera, bara att den skulle vara en kamera för amatörer med en del förbättrade egenskaper. Bland annat nämnde de att autofokusen skulle ha förbättrats, med just sport- och fågelfotografer i åtanke. Jag sa ja, min erfarenhet av Canon är att de levererar bra kameror. Men jag ville gärna hinna testa kameran först, jag lovade inget.
Konkurrensen mellan kameratillverkarna har hårdnat, och det är med nödvändighet mycket hysch-hysch kring nya produkter som ska introduceras på marknaden. I mitten av juli anlände kamerahuset upp till mitt favoritställe i Norge, den var väl inpackad i en anonym kartong - och tillsammans med den följde en Canonrepresentant från Europa-kontoret.
Jag är van vid Canons stora proffskameror, EOS 1 D Mark III resp. 1 Ds Mark III. Den förra med sin extrema bildhastighet på upp till tio bilder i sekunden använder jag till riktigt snabb action och när jag behöver överskrida 1600 i ISO (eftersom brusnivån är så låg på den kameran). Bildfilerna på 12 megapixel tål även en viss beskärning.
EOS 1 Ds-modellen med 22 megapixel använder jag när en bildhastighet på fem bilder i sekunden är tillräcklig och när jag har tillräckligt med ljus för att slippa gå över ISO 800-1600. Då är den helt i sin egen klass vad gäller bildkvalitet.


Vad jag fick i handen i juli visade sig vara en avancerad amatörkamera, eller semiproffskamera, som med en 15 megapixels sensor och 6,3 bilder i sekunden kan liknas vid ett mellanting mellan de båda proffsmodellerna. Kameran var alltså nästa modell, EOS 50D, i Canons serie med 20D, 30D och 40D.
Jag har inte fotograferat med de tidigare modellerna, utöver 10 D. Men trots att bruksanvisning saknades (någon sådan fanns ännu inte) tog det bara ett par minuter att sätta sig in i funktionerna på den nya 50D.
Det som intresserade mig först och främst med kameran var hur autofokusen skulle reagera. Enligt muntlig uppgift skulle den vara försedd med en ny DIGIC IV-processor som ytterligare skulle förbättra autofokusens prestanda. Innan jag åkte ut i hyrbåten för att fotografera måsfåglar provade jag därför autofokusen på land. I one-shot-läget ställde jag skärpan på min 300/2,8 IS på oändligt, riktade kameran på gruset tre meter bort och tryckte av. Jag upprepade proceduren med olika motiv nära närgränsen, och skärpan satt där blixtsnabbt varje gång. Förbluffande snabbt, måste jag tillägga.
Jag testade kameran även med zoomen 70-200/2,8 och lät den sedan ställa in fokuseringen kontinuerligt med båda objektiven, medan jag mycket snabbt panorerade nedåt från stranden 200 meter bort på andra sidan vattnet till vattenytan några meter framför mig. Fokus följde med hela tiden.

När jag tog fram min EOS 1 D Mark III och gjorde samma sak var resultatet inte lika övertygande, jag har ju upplevt Mark III-orna som snabba, men EOS 50 D var uppenbart snabbare. Jag upprepade manövern ett tiotal gånger med båda kamerorna.
När det i alla fall gäller stillastående motiv är min bedömning att EOS 50D har världens troligen hittills snabbaste autofokus.


EOS 50 D ger i original bildfiler på 4752x3168 pixlar utan interpolering. Canon EOS 50 D, EF 70-200/2,8 IS. Bländarförval, bländare 6,3. ISO 640.

Nästa fråga gällde hur kameran skulle fungera ute i fält. Att fotografera flygande fåglar tillhör det svåraste och mest krävande man kan utsätta en kamera för vad gäller autofokus.
Det nya EOS 50D-huset med EF 300/2,8 IS respektive EF 70-200/2,8 IS med och utan 1,4 gångers konverter klarade för det mesta att följa de trutar som flög efter båten eller som flög mot mig när vi ankrat. Det vill säga, siktade jag rätt och gav kameran några tiondels sekunder att reagera, då fick jag skarpa bilder. När det inte blev skarpt var det jag som hade missat att ha fågeln i centrum.
Jag använde AI-SERVO AF med enbart den centrala fokuspunkten inkopplad – något jag rekommenderar att man gör när det gäller fåglar i flykt. Min erfarenhet är att den skärpeföljande autofokusen fungerar bäst med bara en punkt inkopplad, på sin höjd ibland utökad med ett par punkter omedelbart runt själva mittsensorn (detta gäller i proffsmodellerna). Om man använder sig av hela fältet av AF-punkter i AI-SERVO-läget hinner nämligen inte kameran räkna ut sambandet mellan alla olika AF-punkter och rörelsen, i alla fall inte när det handlar om snabbt flygande fåglar.

Föratt ändå testa den nya kameran slog jag över till alla fokuspunkter, fortfarande med AI SERVO AF. Samtidigt kontrollerade jag att jag bländat ned ett och ett halvt steg för att öka skärpedjupet. Använder man alla fokuspunkter och fågeln upptar ett relativt stort utrymme i sökaren, då vet man nämligen inte om kameran kommer att fokusera på en vingspets eller om den lyckas fokusera på ögat, det är på det jag vill ha skärpan. Med litet nedbländning förblir ögat skarpt även om huvudfokus ligger en bit ifrån på till exempel vingen.
Till min förvåning lyckades den nya EOS 50D med 70-200/2,8- respektive 300/2,8-gluggarna ganska väl följa trutarna även när jag hade alla AF-punkter inkopplade. Jag tror inte det fungerar alltid, men detta var klart bättre än på någon tidigare kamera jag prövat.

Hastigheten på 6,3 bilder i sekunden räcker för att kameran ska kunna fånga till exempel havsörnarnas vingslag i alla olika positioner. Med några av de tidiga, mer långsamma digitalkamerahusen hände det att jag alltid fick bilden på precis samma ställe i den mäktiga fågelns vingslag. Min erfarenhet säger mig att den kritiska punkten ligger nånstans kring fem bilder i sekunden. Är bildhastigheten högre än så bör man få vingslagen i olika positioner med de flesta fåglar, även större rovfåglar och ugglor.
Jämför man med de tio bilder i sekunden som jag teoretiskt kan få ut med min 1 D Mark III så är det ju en skillnad, men i praktiken är det sällan jag skulle missa bilder för att hastigheten "bara" är 6,3 per sekund.
På rummet kollade jag bildfilerna – tyvärr hade jag varit tvungen att fotografera i JPG-format, eftersom det ännu inte fanns någon RAW-konverterare. Filerna var som jag nämnde större än jag hade förväntat mig. Jag hade som sagt trott att det skulle röra sig om max 12 eller möjligen 13 megapixel, ungefär som på min 1 D Mark III. Men EOS 50D har alltså en 15 megapixels sensor.

Bildstorleken på 15 megapixlar ger mig som fotograf stora möjligheter att beskära bilderna kraftigt och ändå använda dem för exempelvis en helsida i en bok (med viss interpolering). Stora bildfiler är inte minst viktigt för en fågelfotograf. Hur många gånger sitter den perfekta beskärningen direkt i kameran när du med AF-mittpunkten ska följa en fågel i flykten? Alla som fotograferat fåglar vet att man då och då måste beskära också av ett annat skäl, därför att man inte kommit tillräckligt nära.
För att se vad 50D klarar, körde jag höga ISO-tal (ISO 640 till 1600) nästan hela tiden. Tyvärr hade jag inga möjligheter att på så kort tid göra någon ordentlig test. Min känsla är att brusnivån är låg, speciellt med tanke på att jag var tvungen att arbeta med jpg-filer och att Canon pressat in så mycket som 15 megapixel i en APS-C-sensor (22.3 x 14.9 mm).


Havsörn. Nedan i delförstoring. Här fotograferad med viss nedbländning för skärpedjupets skull och med alla autofokuspunkter inkopplade i AISERVO-läget ­ med kamerans exponeringsautomatik och highlight tone priority-funktionen påslagen. Med ett rätt så mörkt berg i bakgrunden skulle de ljusaste partierna på huvudet med sannolikhet ha bränts ut i normala fall när jag använder autoexponering, men highlight tone priority-funktionen räddar en viss teckning i dessa partier. Troligen räddar funktionen mer om jag fotograferar i RAW- och inte som här i JPG-format.



En annan finess som introducerades redan med förra modellen, EOS 40D, är funktionen Highlight Tone Priority. Syftet med den är att rädda högdagrarna från att bli utbrända. Jag har ju tidigare i bloggen nämnt svårigheten med att exponera till exempel en vit fågel rätt mot en mörk bakgrund. Även om den vita fågeln upptar en relativt sett stor yta (25-35 %) så stjäl nämligen en mörk, till exempel grön, bakgrund så mycket ljus att kameran tror att motivet i sin helhet är mörkare – och därför exponerar kameran ljusare än vad den vita fågeln egentligen tål. Det här gäller för övrigt alla kameror och kameramärken.
Jag brukar ge rådet när det gäller den typen av motiv – vit fågel mot mörk bakgrund – att man bör underexponera med 2/3 upp till ett helt steg, vid starkt solsken till och med ännu mer. Detta för att rädda fågelns högdragrar, dess ljusaste partier, från att helt bränna ut. Att bränna ut innebär att man förlorar alla detaljer och nyanser i de ljusa partierna.
Den mörkare bakgrunden kan man alltid ljusa upp i efterhand. Digitala bilder innehåller så mycket information i skuggpartiernas detaljer att dessa – till skillnad från utbrända högdagrar – går att rädda genom uppljusning i efterhand. Nackdelen är att bruset ökar en aning i dessa partier.


Videofilmaren Johan från Holland. Han är själv fågelskådare.

För den som i hasten glömmer att ställa om exponeringen till 2/3 upp till ett helt stegs underexponering räddar funktionen Highlight Tone Priority högdagrarna – och bilderna från att hamna i papperskorgen. Huruvida Highlight Tone Priority-funktionen därtill i realiteten ökar det ljus- eller tonomfång jag kan arbeta med eller om den bara automatiskt underexponerar bilden så att högdagrarna klarar sig låter jag vara osagt. Oavsett vilket är det ingen dum funktion.
När jag provade EOS 50D körde jag med automatisk färgbalans, något jag normalt aldrig gör i JPEG-läget. Bara när jag fotograferar i RAW-format brukar jag våga köra automatisk färgbalans, eftersom jag då alltid kan ändra färgtemperaturen i efterhand, vid själva råfilskonverteringen. Men nu ville jag alltså se hur väl den automatiska vitbalansen fungerade.
I 50 procent av fallen var jag helt nöjd, men när jag hade vatten i motivet och litet varmare kvällsljus ville kameran gärna ställa om färgtemperaturen. Jag rekommenderar därför att man åtminstone när man fotograferar i JPEG i möjligaste mån själv ställer in färgtemperaturen – då har man fullkomlig kontroll. Dessutom finns de förvalda lägena med symboler för solsken/dagsljus, skugga, molnigt väder, och så vidare.

När det gäller blixtautomatiken är min erfarenhet att proffskamerorna ofta underexponerar, vilket förvisso är bättre än motsatsen. Jag hade alltså inga förväntningar när jag tog några testbilder med den inbyggda blixten på EOS 50D. Jag använde programautomatik och fotograferade ett ansikte som upptog 15-20 procent av ytan med en mycket mörk bakgrund i övrigt, ett stort, dåligt upplyst rum. Jag fotograferade sedan ett rum med vita väggar, och några olika motiv. Jag har ingen erfarenhet av de tidigare kamerorna i serien, 30D och 40D, och jag är förvånad att automatiken kklarade samtliga dessa situationer. De vita väggarna blev inte grå utan förblev vita, den automatiska färgbalansen fungerade också bra.
Nu fick jag alltså bara tre dagar på mig att testa kameran, och under de två sista dygnen skulle dessutom filmteamet från Holland göra ett par olika produktfilmer där jag medverkade. De dagarna prioriterade jag att ge videofilmaren från Holland rätt bildvinklar med det bästa ljuset och den bästa bakgrunden. Jag kan ju fjordarna och bergen i området i stort sett utan och innan.

Kamerans inbyggda blixt klarade på ett bra sätt olika situationer. En marginell underexponering skulle jag kunna säga om den här bilden, samtidigt skulle en ljusare exponering riskera att högdragrar brändes ut. Kameran inställd på P, programautomatik. EOS 50 D, zoom vid 85 mm. ISO 400. 1/60 s., bländare 5,7.

Utifrån dessa begränsade dagar är i alla fall mitt helhetsomdöme om kameran att den är lättarbetad – till min förvåning trivdes jag med kameran i handen, jag har tidigare aldrig varit så förtjust i mindre kameror utan föredragit ett stort hus att hålla i. Men även utan batterigrepp kändes 50D bekväm. Och efter tre dagar med så lätt kamera måste jag erkänna att det har sina klara fördelar att slippa mina tunga proffshus.
LCD-skärmen var ljus och tillräckligt stor för att jag lätt skulle kunna kontrollera bildkvaliteten – och histogrammet.
Med den utökade filstorleken 15 megapixel, en bildhastighet på 6,3 bilder i sekunden och med kanske den snabbaste autofokusen på någon kamera var det bara en sak jag kunde sura över när Canon-representanten ville packa in kameran i den anonyma förpackningen igen. Att jag inte fick behålla den än så länge hemliga kameran.
Möjligen kunde ytterligare en sak bekymra mig. När priset på 10-12.000 tillåter de flesta (i vår del av världen) att köpa ett kamerahus som på många sätt är i klass med de bästa proffskamerorna, ja hur mycket skiljer då proffens utrustning från amatörfotografens?

Det senare tar jag som yrkesfotograf som en utmaning.

Anmärkning: Jag fick en ersättning för att vara med i produktfilmerna. Jag får emellertid ingen ersättning av Canon för att skriva detta.

Redaktionens tillägg: Canon EOS 50D kommer naturligtvis att testas på vanligt sätt i ett kommande nummer av FOTO.


Tekniska data:

• 15 megapixel - högst upplösning av alla kameror med APS-C sensor
• Digic IV processor med 14-bitars A/D omvandling
• Känslighet inställbar upp t.o.m. ISO 12800
• Ny, väsentligt skarpare 3-tums monitor med 920 000 bildpunkter
• Live View med 3 autofokus-lägen, bl.a. Face Detection (ansiktssökning)
• Förbättrad autofokus (men fortfarande 9 korsformiga punkter)
• Serietagning med upp till 6,3 bilder/s
• Mikro-justering av autofokus hos olika objektiv
• HDMI-utgång för TV-anslutning

Hej Brutus, tack för din entusiastiska rapport. Låter spännande om 50D har bättre af än mk3orna. Har numera en 40D och den är hyfsat snabb men inte riktigt som min f.d. mk3 tror jag, det beror ju mycket på motiv/objektiv etc. Sen tänkte jag bara påpeka att 1D mk3 har 10 mpix och inte 12. mvh/Kalle

Tack så mycket för trevlig och informativ läsning och med vackra bilder! Det är också befriande skönt att slippa svårlästa och mystiska diagram och kurvor, och istället få en bra hum om hur kameran fungerar i praktiken.



Mvh Susanne

Hej,



jasså skrev jag 12 Mp, ja filerna blir ofta störe än 11 Mb och tänkte fel i hasten. Vad jag förstår så har 40 D redan en grymt bra autofokus, speciellt vad gäller stillastående motiv, t.o.m. enligt flera tester snabbare än MkIII. Däremot var den enligt samma källo litet trög i starten när det gällde AI-SERVO AF. Det jag är förvånad över är också de 15 megapixlarna, och att bruset inte störde nämnvärt på ISO 1600, mer vetenskapligt gjorda tester får ju visa vad den går för exakt längre fram. Men för mig i praktiken räcker den oerhört långt. Och den kommer att bli en andra- eller tredjekamera vid sidan av Mark III-orna, jag måste säga att det var en fröjd att arbeta med en så lätt kamera som ändå hade det viktiga som finns på mina stora kameror. Jag kommer att lägga in en order hos min handlare i dag - nu när de vet att kameran kommer, jag har faktiskt under sommaren, efter att jag testat den, funderat på att köpa 40 D så länge, såg att Arthur Morris kört med den i USA, han gjorde nån liknande film för Canon USA med 40 D.

Lycka till!

Brutus

Takk for interessant artikkel. Ser at Arthur Morris skryter av autofokus til 40D (litt treg i begynnelsen).



Jeg er nysgjerrig på lokasjonen. Selv har jeg vært på Runde, i Steigen og på Bleik for å fotografere havørn m.m. I Steigen var jeg på en fantastisk havørnsafari med han som ringmerker ørnene der. Savner en 600mm for å komme nær nok med min 30D. Har en 100-400mm zoom, men klarer ikke å komme nær nok når fuglene er på vannet. Manuell fokus med en 1,4 telekonverter fungerer dårlig i båt.



helsingar,

Hej Tarjei,

jag var uppe i Lauvsnes, Flatanger i Tröndelag, och en dag hjälpte Ole Martin Dahle till när vi ville köra havsörn till filmen. Han har ett kanonställe för havsörn.

Bästa hälsningar

Brutus

Tack för en kunnig och bra- praktisk - förhandstest.

Jag får verkligen intrycket att du inte skulle skriva en sån här text om du nu inte tyckte om kameran. Att göra produkt och reklam film är en sak men en sån här blogg är ju lite mer privat även om den är offentlig... På DP review diskuteras nu intensivt just detta med autofokusen och skillnaden mellan tex. Nikon D300, så nu har din blogg förmedlats där via översättnings sidor. Och jag antar att ditt omdöme ger en del skeptiker en tanke.Varför låter Canon just en känd fågel fotograf testa en ny kamera om de inte just ville få grönt ljus beträffande just autofokus kvaliteten och pålitligheten. Autofokus debatten på Dpreview är minst sagt het...



mvh Hans W

Tack Brutus för dina förtydliganden. Det är ju lite svårt att bedömma bruset med jpeg och kanske brusreducering inlagd men med 15 mpix borde det inte märkas så mycket om man tappar en del smådetaljer. Och som du antyder är det ofta svårt att komma upp i 10 b/s med 1D3an (af, exponeringstid etc) så omkring 6 b/s är ofta praktiska gränsen ändå. En av mina fotovänner gillade också att det är samma batterier & laddare som landskaps-5D han också släpade med sig. Har du nån åsikt om "brännviddsförlängningen" jämfört med 1D3? Det blir ju liksom inbyggd konverter, dels pga mer beskuret men även fler pixlar.

Trevlig presentation du hade här i Umeå för ca 1 år sedan, tack. mvh/Kalle

Hej,

det här med den extra brännviddsförlängningen, den skenbara ska vi kanske tillägga, är ju nam-nam för fågelfotografer, i synnerhet för amatörer med en betydligt mer begränsad plånbok än den som har fotot som yrke kan tillåta sig. Det innebär ju att man inte behöver lika dyra och ljusstarka objektiv för att uppnå samma skenbara brännvidd. Och är filerna trots det på 15 megapixel - och om kvaliteten vad gäller brus vid högt ISO håller vad kameran tycks lova (vi får se, och hoppas) - då måste detta vara fantastiskt för en fågelfotograf med amatörens begränsade budget.

Bästa hälsningar

Brutus



PS. Kommer till Umeå på nytt för föreläsning den 13 eller 15 oktober, kolla med Henrik på Din Bok. Skellefteå den 14 oktober har jag för mig.

Could we please have a translation in English please, I really don't understand Swedish and I am very interested in the article ...

We'd love you to comment in English on this thread.



http://openphotographyforums.com/forums/showthread.php?p=56429#post56429



We found your review fascinating. This, to me says the 50D is a revolutionary fast focus camera. I'd love to know how it does in dim light!



Asher

Hello,

I will translate my blog in my next newsletter in a few days, I will not have time right now because tomorrow I will meet the press about a new exhibition and then I will have to check the printing of my next book. But the newsletter will go out ASAP. About he AF, what I said in the blog is that it was amazingly quick when it came to stationary subjects, the best I have ever used, and I used it together with Example the 300/2,8 and 70-200/2,8 and also plus converters , I don't dare to say that much when it comes to flying birds, not from these three days, but I was happy very with it, and I was a little bit surprised, I could at some occasions even use all focusing points tracking birds - I usually don't do that (but then the aperture must of course be stopped down a step or two to get some depth of field, as you don't know if the wing or the eye will be in the accurate focus).

You can get the English newsletter from my website:

http://www.brutusostling.com/

Click Newsletter

Best,

Brutus

Here is what I wrote elsewhere:

I participated in a Canon product and advertising film for the EOS 50 D in July. I was paid by Canon for that film of course, now when that is said I still want to say that I found the camera really good, with an improved AF. I think I can say at least so much as that the AF is probably the best ever when it comes to stationary subjects. But even for flying gulls and white-tailed Eagles I was impressed. As there was no RAW-converter available yet I had to shoot JPEG-files, but as far as I could judge from those files the noise level was not particularly disturbing at at least ISO 1600 - you could think there would be much more noise, because they have managed to get 15 Mpixels into a sensor which is of the same size as earlier cameras in that series, APS-C- sensor 22,3 mm x 14,9 mm. If it is really as good as I thought during the three days I could shoot with the camera, then it's - especially for that prize - an amazingly good camera.



I will have a report in my next English newsletter (my website) - right now it's only in my blog in Sweden.



Here is a link to the first of two product films - click the Media provider in the middle:

http://www.kamerabild.se/artikel/web...51746-354.html



It might take a few seconds, the blog and this one have had rather many visitors

______

Tänkte också tacka för en mycket trevlig och givande läsning. Kul att läsa omdömen om den direkt efter lanseringen. Det ser verkligen ut att vara en kamera att satsa på. Ska även bli intressant att läsa "vanliga" tester.



Alla digitala systemkameror blir som bekant bättre och bättre, vilket naturligtvis gör att kamerorna i det lite billigare segmentet kvalitetsmässigt börjar likna riktiga proffskameror. Så på utrustningsfronten kanske du och andra yrkesfotografer kan känna flåset i nacken av oss hobbyfotografer :-) Fast en sak som amatörer har svårt att konkurrera med yrkesfotografer med är resursen tid. Proffs har betydligt större möjligheter att ta sig till riktigt bra fotoställen, vilket naturligtvis ökar chanserna till de speciella tillfällena och bilderna. Så du kan nog känna dig lite lugnare på den fronten :-)



Å andra sidan, när jag läser dina kommentarer om kameran och ser specen på den blir jag sugen på att lägga ner mer tid och större ansträngning på att ta mig ut till de speciella platserna :-)

Tack för intressant artikel! Vad gäller "väldens snabbaste AF" så undrar jag om du har erfarenhet av de senaste nikonhusen (och även Olympus E-3 som hävdar att deras AF var den snabbaste när den kameran kom ut)?



Canon påstår att bruset är 1½ steg bättre. Det finns inte fotoner nog att göra detta i själva sensorn, så om det är sant så är det delvis med hjälp av brusfiltrering i mjukvaran.



Vad gäller Highlight Tone priority, så väljer den (åtminstone för 40D) ett ett steg lägre känslighetsläge internt och ljusar sedan upp bilden efteråt. Därför gör det ingen nytta när man fotar i råformat jämfört med att ställa om känsligheten själv.



Erik, 350D-användare

Jag glömde säga att det ju var en för-version av kameran, inte den helt färdiga kamera som kommer att distribueras.

Hej Brutus!



Som sagt tack för ett trevligt minitest. Jag saknar dock nå't exempel på foto vid högre känsligheter. Har du testat iso 6400 eller tom 12800? Gärna bildexempel, men du får kanske inte visa för Canon?



/Henrik

Vi får vänta tills kameran kommer ut vad gäller bildexempel. Det behövs ju tester under ordnade förhållanden därtill, FOTO gör ju närmast "vetenskapliga" sådana i tidningen. Och man får inte glömma: konkurrensen är hård i dag - inte bara Canon gör bra kameror. Det underlättar givetvis att ha en bra kamera och bra gluggar när man vill ta bra bilder, men vi ska inte glömma att fantastiska bilder har skapats med betydligt sämre kameror. Och vad gäller autofokus och skärpa - häromdagen såg jag faktiskt två fantastiska och knivskarpa fågelflyktbilder tagna med - EOS 20 D!

Hej,



Din länk till videona i din engelska kommentar är sönder. (Eller fungerar inte i min bläddrare). Det ser ut som om du kopierat in en länk som har haft beskrivningen förkortad med punkter imitten...



Jag är också intresserad av kvalitén på högre ISO 3200-12800. ISO 1600 såg ju riktigt användbar ut...



Att autofokusen är verkligt snabb är ju inte heller dumt. Fast alla mina objektiv är inte F2,8 eller snabbare...



Vad är annars din åsikt om 1D3 kamerans autofokus? Den verkar ju få mycket skäll med rörliga mål. Och det är ju närmast den du jämfört mot?



"Borde byta bort 350D snart..."

Hej,

hur bra den verkligen är på ISO 3200 och uppåt får vi vänta på att få se. Vad gäller AF har jag varit nöjd med båda MarkIII-modellerna och litet förbluffad över hur snabb AF var med det förhandsex. av den billigare semiproffskameran jag kunde fotografera med nu. Men som jag skrev ovan, med vinken "Kameran är inte allt", jag såg två kanonskarpa flyktbilder häromdagen - tagna med 20D - och dess AF är ju inte lika snabb. Så vi ska inte hindra oss och tro att vi måste ha nästa kamera för att ta den där Bilden. Ut och plåta nu! är min uppmaning till alla. Jag fick ta till 350 D förra sommaren när jag lovat att ta bröllopsbilder, men glömt bort det och när jag vaknade den där lördagsmorgonen två timmar före fotograferingen och mina proffshus båda var lämnade på verkstaden inför en längre resa, då kom jag på att min sambo hade en 350 D. Och bilderna blev bland de bätsta och roligaste den sommaren.

Hej.

Jag är lite fundersam över den "lilla" sensorn...

är rädd att den inte räcker till,

vad tycker du om den och kan man jämföra med fullformat, vad skulle du välja i skiktet 20.000+ kr

5D eller 50D.

Hej Lars,

det där en svår fråga, eller: det beror på vad du vill åstadkomma. Som ren fågelfotograf kanske 50 D är att föredra, tack vare sina 6,3 bilder i sekunden. Håller du på med t.ex. studio, landskap och litet mer långsamma motiv är en fullformatskamera att föredra. Ungefär så skulle jag resonera.

Bästa hälsningar

Brutus

Min 50D ble hentet på postkontoret i går. Den ble bestilt på mandag, så det var raskt levert.



Veldig fornøyd med den så langt. Har ennå ikke prøvd den på fugl i flukt, men liker hva den klarer innendørs med relativt lite lys.



Dette er et kamera det er lett å leke med!



helsingar,

Intressant artikel, för en lekman som mig gillar jag att det är relativt lätt att ta till sig och att du inte snurrar in i dig tekniska detaljer. Sitter och klurar på vad jag ska ha för kamera till att fota action-sport...

Tack för en bra artikel, uppskattade ditt sätt att beskriva praktiskt hur kameran fungerar.

Älskar den där kameran. Fick nog riktigt fina bilder från Städjan upp i Idre nu i vinter.

Nice information, valuable and excellent design, as share good stuff with good ideas and concepts, lots of great information and inspiration. Thanks for the great information. And thanks for sharing.

Kanon Canon :-) Riktigt bra kamera är det.

If you are willing to buy a house, you would have to get the <a href="http://goodfinance-blog.com/topics/personal-loans">personal loans</a>. Furthermore, my mother commonly takes a consolidation loan, which seems to be really fast.

Tidningen Foto
Tammy Bergström
Claes Grundsten
Fotoskolan Gamleby