Hela helgen har jag suttit med bilder till nya boken, delat in dem i kapitel. Staffan börjar ju skriva texten först om några veckor. Men jämfört med tidigare böcker innebär det att vi har gott om tid. Nu på morgonen scannade jag tretton äldre diabilder, sex-sju stycken borde platsa. Men programmen har utvecklats, den utmärkta Nikonscannern på 4000 dpi fungerar bara tillsammans med en gammal Macintosh, och nu har jag suttit två timmar och försökt föra över scaningarna till nya Photoshopprogram, men det har hängt sig och hängt sig på nytt. Fast nu har jag lyckats med alla bilder utom två.

En annan tornfalksparning. Om den här bilden ska vara med i boken kanske den ska beskäras. Men ibland måste man vänta med beskärningen när man arbetar med en bok. För layouten i övrigt kan kräva en annan beskärning än den jag skulle göra om bilden bara skulle visas separat. Canon 1 D Mark III, Ef 300/2,8. ISO 500. 1/800 s., bländare 5.

Min första bok, Mellan vingspetsarna, innehöll till mer än hälften diabilder. I förra boken, Örnarnas rike, hade jag med en diabild, den på kungsörnen i motljus uppe vid polcirkeln. I nya boken blir det som sagt några fler.

Annars är det tvära kast mellan hopp och förtvivlan när jag går igenom bildmaterialet, men man hoppas ju att boken ska bli lite bättre än de tidigare.

Föredragen förra veckan överlevde jag. Jag hade ju tio minuter på mig när jag pratade inför alla landets bokhandlare i Bokiakedjan, JB-gruppen och Ugglan-kedjan. Jag drog en minut över tiden inför Bokia men sen fick jag hyfsad styr på det. Det kändes som om bilder och prat om fåglar med attityd (som den nya boken handlar om) nog gick hem.

En stark kandidat att komma med i boken som helsidesbild. Juni, lappuggla nära polcirkeln. Hannen kommer bara mellan klockan 1 och 4 på natten. Övriga tider syns bara honan komma med mat till ungarna. Snacka om kaxig, på dagarna hänger fågelskådare nedanför trädet nästan oavbrutet, men honan bryr sig inte det minsta. På natten befann jag mig i ett trädgömsle, som byggdes av Eero Kemilä. Han är närmast pionjären bland finländska naturfotografer, en underbar och ödmjuk fotograf. Han var först med att bygga gömslen för björn m.m. och det är också han som utvecklade den speciella tekniken för stativhuvuden som nästan alla finländska fotografer använder i sina gömslen. Bara moderns öga och någon unge samt boet blir skarpa, när slutartiden rör sig kring 1/20 till 1/30 s. Full bländaröppning, 2,8 på 300-millimetern. Klockan är cirka 2 på natten, då har det ljusnat så mycket att bilden kan tas på ISO 1600. Canon 1 Ds Mark II, EF 300/2,8.

Och på fredagen pratade jag inför några hundra bibliotekarier. Hade gjort om bildvisningen rejält men fortfarande 350 bilder på litet över en timme. Men det gick trögt. Jag glömde bort viktiga saker och tappade tråden flera gånger. Och därför kände jag mig litet nedslagen när jag körde hem från Stenungsund. För övrigt bodde ja samma hotell för andra gången den här veckan, men den här gången kryllade det dessutom av vakter och journalister (ja inte på min bildvisning, det var svenska fotbollslandslaget som hade tagit över de nedre våningarna, och förmodligen också den rätt lyxiga svit som jag och Staffan Ulfstrand någon dag tidigare hade delat med Mats Erik Nilsson, SvD-journalisten som skrivit "Den hemliga kocken").

I dag dök det upp flera förfrågningar om föreläsningar från dem som lyssnat i fredags, eller som hört om föreläsningen av någon bekant. Jag pustar ut och vågar nog skicka fakturan i alla fall.


Tornfalk. Jag gillar den litet röriga och suddiga förgrunden. Åker i bakgrunden. Canon 1 D Mark III. EF 600/4. Jag har ställt ISO-talet på 2000 för att få slutartiden 1/500 s och ett och ett kvarts steg nedbländning, till 6,3. Bilden håller för en helsida, visst är det litet brus, men 1 D Mark III är ruskigt bra vid så höga ISO-tal. Vi får se om bilden tar plats i boken, den konkurrerar med minst ett tiotal andra tornfalksbilder.