En fågelfotograf fotograferar bröllop för omväxlings skull

Brudparets barn, 2 år, var med vid fotograferingen på flera bilder. Vi fotograferade allt från den något motvilliga uppklädningen till hans bus så fort han fick tag på något spännande. När man fotograferar svartvitt behöver man sällan beskära bilder i efterhand, eftersom det inte finns några "störande färgfläckar". 
Kamerautrustning: EOS-1D X. 50 mm f/1,4. Exponering: Bl. 1,6, 1/1600 s., ISO 50. Bländarprioritet. Exp.kompensation - 1 steg. Bildstil: Monokrom, höjd kontrast. 
 
Det är roligt att knäppa något annat än fåglar. Jag skrev i min bok "Konsten att fotografera fåglar och andra djur" att när det gäller actionbilder av fåglar är det ofta bättre att lämna utrymme för beskärningar i efterhand eftersom actionsituationerna är svåra att få skarpa om man inte använder i första hand mittsensor-AF-punkten eller den och omkringliggande -AF-punkter. När det gäller landskap har man däremot tid att komponera, landskapet förblir stilla. Samma sak upplever jag ofta också när jag porträtterar människor, även när det handlar om rörelse och en viss action. Det är betydligt lättare att komponera färdiga bilder i kameran av människor än av flygande och oförutsägbara fåglar. Fotograferar jag dessutom svartvitt (jag väljer monokrom bildstil i kameran, höjer kontrasten och kanske underexponerar jag dessutom något steg för att öka bildens djup eller dramatik) är det ännu lättare att få en färdig komposition i kameran. När jag fotograferar färg är det emellertid inte sällan en färg i bakgrunden som råkar sticka i väg och som jag kanske missade i fotograferingsögonblicket eller inte kunde bli av med. Med svartvit bildstil inställd i kameran slipper jag de störande färgerna automatiskt.
 
EOS-1 DX. 85 mm f/1,2.
Exponering: Bl. 2,8. 1/2000 s. ISO 125. Bländarförval.
 
Min hustru och jag fotograferade ett bröllop häromhelgen. Jag brukar inte göra det, men vi fick frågan av några vi känner. Läsaren kanske tänker att det då inte är så svårt. Kruxet är att det är minst lika besvärligt, bara för att jag fotograferar ett bröllop för någon jag känner är förväntningarna ofta minst lika höga, i alla fall om du är fotograf. Och även om förväntningarna skulle vara mindre vill man verkligen inte göra ett dåligt jobb när det är för en vän, i det här fallet var det min hustrus nära vän som gifte sig.
 
Det svåraste med bröllop är att man inte får misslyckas. För ett proffs gäller det naturligtvis i många sammanhang, men vid ett bröllop är det särskilt viktigt. En del gifter sig förvisso två eller fler gånger, men brudparet tänker sig nog helst att det är en sak man gör en gång i livet. Och då vill man inte att fotografen kommer efteråt och säger att det inte blev några bilder.
 
Ska man fotografera bröllop är det en fördel att kolla miljöerna i förväg. Sen blir det ändå inte alltid som man tänkt sig. En försenad frisör och ett annalkande regn kan minska fototiden väsentligt.
 
Jag körde både svartvitt och färg. Oftast hade jag ställt bildstilen på monokrom, vilket innebär att jag får svartvita JPEG-bilder men eftersom jag samtidigt har RAW-format får jag RAW-filer där all färg finns kvar. Jag kan alltså gå tillbaka till RAW-filen och göra om bilden till en färgbild.
 
Man kan naturligtvis göra om färgbilderna till svartvita bilder i efterhand i Photoshop, och då har man större möjligheter att ändra inställningarna. Fördelen med att ställa in monokrom bildstil i kameran är att de bilder jag ser på LCD-skärmen är bilder i svartvit. På så sätt är det lättare att "tänka" svartvitt. Jag tycker också att det blir roligare än att sitta med bilderna i efterhand i datorn.
 
Ska barn vara med vid fotograferingen får man räkna med att de inte alltid står där man tänkt sig att de ska stå. Men det kan bli en trevlig bild till kom-ihåg-albumet i alla fall. Här tvingades jag beskära bilden för att ge den litet spänning.
EOS-1 DX. 35 mm f/2. 
Exponering: Bl. 3,2. 1/1328 s. ISO 125. Bländarförval.
 
Innan vi fotograferade Saras och Björns bröllop såg jag en bra video av den duktige bröllopsfotografen Benny Ottosson. Det är en trygghet att kolla hur andra gör innan man ger sig på något nytt. Sedan kanske man ändå gör allt på sitt eget sätt men jag har ändå något att förhålla mig till. 
 
Vi började fotograferingen på morgonen när bruden skulle klä upp sig. Vi träffades vid frisören och det blev en timme senare än tänkt. Bruden var cool och tog det lugnt när frisören inte dök upp förrrän femtio minuter för sent och det blev litet tajt med tiden. En bild när den nästan färdigklädda bruden ringer från salongen för att meddela att hon är sen för den gemensamma fotograferingen var ju därför tvungen.
 
 
 
"Vi är sena till den gemensamma fotograferingen", ringer bruden och meddelar. En bra idé är att få med vägguret på bilden för att ytterligare illustrera situationen.
EOS-1 DX. 50 mm f/1,4.
Exponering: Bl. 1,6. 1/3200 s. ISO 1600. Bländarprioritet. Exponeringskompensation plus med cirka ett steg.
 
Ibland är bakgrunden stökig och det går inte att hitta riktigt rätt vinkel. Då hjälper ett kort skärpedjup med (nästan) maximal bländaröppning till att förstärka fokus på det viktiga i bilden. 
EOS-1 DX. EF 50 mm f/1,4 USM. 
Exponering: Bl.1,6, 1/400 s. ISO 1600. 
 
En varm färgton är ofta att föredra. Ställ färgbalansen litet varmare än vad autovitbalansen skulle gjort. Om denna bild kommer att användas till något kommer jag troligen att beskära den i alla fall på vänstra sidan.
EOS-1 DX. EF 85 mm f/1,2 L USM.
Exponering: Bl. 2, 1/400 s. ISO 1600.
 
Min hustru och jag fotograferade tillsammans den mesta tiden. Men på morgonen hjälpte hon till med påklädningen av bruden.
 
För att göra klar bilderna nu i efterhand behövdes det ingen speciell retuschering av bilderna av bruden. Men till skillnad från dokumentärfoto måste en fotograf framställa inte minst bruden till hennes fördel, och retuschering av det som inte ser bra ut i en bild bör absolut göras. Ser något inte riktigt bra ut på bild bör fotografen göra lättare retuscheringar. Att inte göra det är närmast oetiskt.
 
 
Tvåårige sonen Erik hjälpte till att ge ytterligare liv åt en del av bilderna.
Men det var sällan han stod stilla. Autofokus var som väl var inställd på AI-Servo eftersom brudparet skulle gå mot kameran. 
EOS-1 DX. 70–200 mm f/2,8 L IS II USM vid 200 mm.
Exponering: Bl. 4, 1/2000 s. ISO 2000. Bländarförval. 
 
När alla satt i kyrkbänkarna och väntade kunde jag smyga ut obemärkt i koret eftersom jag satt mig strategiskt vid dörren, där kunde jag öppna sidodörren och sedan "smygfotografera" brudens ankomst i ösregnet.
EOS-1 DX. 70–200 mm f/2,8 L IS II USM vid 150 mm. 
Exponering: Bl. 3,2, 1/500 s. ISO 800. Bländarförval.
 
Väl framme i kyrkan satte jag mig till höger längst in för att kunna fotografera brudparet med brudens ansikte vänt mot mig. Min hustru placerade sig på vänstra sidan om altaret för att få en annan vinkel med brudgummen mot sig.
 
När alla satt i kyrkan och väntade kunde jag omärkligt smyga ut i sakristian, och genom den öppna dörren i sakristian fotograferade jag bruden när hon kom springande med upplyft brudklänning och släp under paraplyet i ösregnet. En bild som kan bli rolig i minnesalbumet och som nog blir en överraskning för brudparet.
 
Samma brännvidd och exponering som förra bilden. 
 
Naturligtvis blev det många bilder av bara brudparet också. I kyrkan lyckades vi få alla bilderna man traditionellt vill ha, och tack vare att min hustru och jag befann oss på varsin sida om altaret kunde vi täcka upp olika vinklar utan att behöva springa omkring och störa ceremonin. Det prästen och förmodligen inte heller brudparet vill se är en fotograf som kryper upp bakom altarringen och närgånget försöker ta vidvinkelbilder. Ja, sånt förekommer faktiskt.
 
Naturligtvis blev det massor med traditionella brudparsbilder. Det gällde att
arbeta snabbt eftersom tidsschemat låg en timme efter och ovädret kom allt närmare i ökad takt.
EOS-1 DX. EF 70–200 mm vid 200 mm.
Exponering: Bl. 3,2. 1/4000 s. ISO 2000.
Exponeringskompensation minus för att inte bränna ut ljusa partier.
 
Vad är det för hemligt på gång bakom träddörren?
EOS-1 DX. EF 70–200 mm vid 110 mm.
Exponering: Bl. 4, 1/5000 s. ISO 2000. Bländarförval.
 
Det hann bli många bilder av brudparet nere vid Sillvik dit vi först begav oss. Vi tog först bilder ute på klipporna och sedan fick vi en serie bilder vid några träd och en gångstig som brudparet fick gå upp längs och sedan tillbaka på. Här några av de sista bilderna innan regnet tvingade bruden att fly upp till och in i busskuren vid vändhållplatsen. Jadå, det blev några extra bilder av bruden i full stass i busskuren också. Men dom sparar jag den här gången. Liksom bilderna inne i kyrkan.
 
Min favoritbild från bröllopet tog min hustru, Agneta Östling. Den är av bruden i det annalkande ovädret. Det är något i bilden som känns Edward Munchs "Skriet". När jag tog fram bilden i Photoshop mörkade jag himlen med hjälp av Lager och Multiplicera, men förändringen lät jag bara påverka himlen för att ge litet ökad dramatik åt den häftiga bilden.
 
Dög vi som bröllopsfotografer? Det får vi se. Det var i alla fall roligt och jag skulle gärna göra om det. Och då återigen tillsammans med min hustru. Det är skönt att vara två när det gäller något så viktigt som ett bröllop.
 
Slutligen: Vill du kunna använda bilderna i andra sammanhang som till exempel en blogg eller i reklam bör du slutligen komma överens om detta i förväg med brudparet.
 
Min favoritbild den här dagen tog min hustru, Agneta Östling. Det är något
i bilden som känns Edward Munchs "Skriet. Den kommer kanske mer ligga bland minnesbilderna än bland
de vanliga bröllopsbilderna, men jag föll genast för bilden så fort jag såg RAW-filen.
EOS-5 D Mk II. 24–105 mm f/4 L IS USM vid 35 mm.
Exponering: Bl. 4,5. 1/1600 s. ISO 160. Bländarförval.
Nyckelord:



RSS 2.0