Redan när jag kom till Jamaica Bay tjugo minuter från flygplatsen var East Pond översvämmad. Det hade regnat hela sommaren och vattenslussen fungerade inte, berättade de frivilliga inne på naturreservatets kontor. East Pond är normalt en mer än utmärkt plats att fotografera emigrerande vadare så här års. 6-9 veckor gamla landar ungfåglarna i East Ponds näringsrika lera och äter upp sig inför den fortsatta flytten söderut. Men nu syntes bara några gäss och några knölsvanar. I övrigt djupt vatten och tomt på fåglar.

Jag ägnade ändå en kväll och en morgon åt västra sidan av reservatet. I en vik födosökte en adult och några unga flikstrandpipare. På magen ålade jag närmare i sanden som ibland övergick i något slags lera. Jag var väl förberedd med överdragskläder som tål vatten även om jag ligger i det en kort stund. Fördelarna med den låga vinkeln är i huvudsak två. Jag kan komma närmare dem, eller snarare de kommer närmare mig när jag stilla ligger ner. Och lika viktigt, jag kommer ner på samma nivå som fåglarna och får på så sätt en bättre bakgrund. Som på bilden nedan.